Pernellis

Nu finns Ronjas förlossningsberättelse på http://www.familjeliv.se/Bloggar-3-52/b102109.html

Ja visst är det bra att läkarna gör det när vi har varit med om det som vi har varit med om med Lukas, men så jättekul är det ju inte att ligga i 3 timmar och vänta på att få reda på att allt är ok och vi får åka hem. Anledningen till att vi fått åkt in fram och tillbaka till förlossningen är att lilla Ronjas hjärtljud går ner när jag får en värk och då har läkarna och BM blivit oroliga för att moderkakan inte ska fungera som den ska. Men efter dagens kurva och överläggande mellan olika läkare så har dom kommit fram till att det inte är nåt att oroa sig för, att det som händer är helt normalt och att det inte finns nån anledning att oroa sig. Men innan vår huvudläkare om man kan säga så om henne tog kontakt med överläkaren så diskuterade vi lite och kom fram till det att skulle det vara så att överläkaren tyckte att det inte var bra att Ronja var kvar i magen så hade det blivit tal om igångsättning men eftersom allt såg bra ut så får jag snällt vänta på att hon sätter igång detta själv. Och med tanke på att värkarna har bytt karaktär och blivit lite starkare och kommer nerifrån om man säger så och inte mitt på magen eller uppifrån så dröjer det nog kanske inte så himmla länge innan hon tittar ut, hoppas vi inte iaf.

Ne mer kan jag nog inte komma på mer idag att skriva, det har ju målats lite både innan vi åkte in och efter. När vi kom hem från Vrinnevi så åkte vi och hämtade ut ett paket till mig och sen åkte vi och köpte lite mat för att sen åka till mormor och morfar för att äta och för att sen Robin och Tomas och mormor skulle bada. Kan ju inte påstå att vi har en badkruka till son iaf, han är snarare farlig. Vi har skaffat en badring och armpuffar som vi trodde att han skulle vägra att ha på sig, men tvärt om han tar mer än gärna på sig dom och i går när vi var nere och badade så ville Robin "dyka" så vi tog av honom bara badringen och så hade han armpuffarna kvar och "dök" och vi trodde ju att han skulle bli jätterädd men det blev han inte utan han gick upp på stegen som vi har för att ta oss upp och hoppade därifrån rakt ut i vattnet. Och idag så fick han på sig armpuffarna och sen stack han och bara hoppade i så han är inte direkt rädd för vatten vår lilla badpojke

Ne nu kommer jag definitivt inte på mer att skriva så det får bli bra så här.

Ha de...

Ja denna dag har inte varit lika dramatisk som gårdagen som tur är. Värkarna stannade av inatt efter att jag tagit två panodil och det var skönt för då kunde jag få en hel natts sömn vilket kändes som att det var evigheter sen jag fick. Dagen började väldigt lungt för mig, låg och drog mig till ca 12 men jag sov inte hela tiden utan låg och gosade med Rizzo ( en av våra skogisar) i ungefär en och en halv timma vilket var väldigt mysigt och hon njöt i fulla drag. När jag sen orkade ta mig ur sängen och gå ner till Tomas och Robin så upptäckte jag vilken fin dag det var så det var bara att slänga ut katterna i kattgården och när vi höll på med det så kom morfar upp och Tomas och han började att måla färdigt huset ( dom har dock ett par dagar kvar att måla tyvärr så klara blev dom inte idag). Robin och jag tittade på ett tag innan jag gick in och började dammsuga och dona lite inne, iom att jag är så långt gången nu och har lite foglossning nu så är det inte så himmla lätt att dammsuga så jag tog två rum itaget innan jag var tvungen att ta en paus men hela undervånignen exkl badrum och tvättstuga blev klara i dag iaf. Resterande rum tar jag nog i morrn efter att vi varit uppe och kört en CTG kurva igen om det inte är så att jag blir kvar där uppe det vet man inte, skulle vara ganska skönt om dom sa det att det är lika bra att du stannar kvar här för du ska föda nu. Men det tror jag ju inte, kommer hon inte inom dom närmsta dagarna så kommer jag säker att gå över tiden det skulle inte förvåna mig ett dugg. Men jag har faktiskt fått tillbaka värkarna och om vi har tur så drar det igång på allvar snart och det skulle inte göra nåt om det skulle dra igång inatt...

Har tagit lite bilder över vad vi gjort under dagen, eller jag sa svinskiten snarare vad Robin och Tomas har gjort under dagen och morfar är med på ett hörn också.


Här har vi Robin som sitter på morfars åkgräsklippare medan morfar fixar lite färg till sig. Robin är väldigt fascinerad av traktorer och stora maskiner och då är det bra att ha en morfar som är fd bonde och som nu driver eget åkeri, han har ju både traktorer, grävmaskiner och lastbilar.


Här har vi en snygging som målar och står i...


Några av kattena råka fastna på bild oxå, till höger har vi Frenchy och bredvid henne Molly. Tror även att Frencys mamma Jaquline syns med på bilden oxå.


Såg ju när jag flyttade över bilder från kameran till datorn att vi hade bilder från när kusin Linnea var uppe och här tänker jag nu dela med mig lite av dom bilderna oxå...


Här sitter Linnea i mitt knä och Robin hälsar på henne.


En stolt kusin Robin som hälsar på sin lilla kusin Linnea.


Hej kusin Linnea säger Robin.

Det var allt jag hade att dela med mig av idag, hoppas att jag kan komma med mer roliga uppdateringar i morrn.

Natti.

Ja eftersom jag har känt av sammandragningar/värkar till och från under hela natten så har jag inte sovit så himmla mycket i natt, somnade väl vid 4 eller 5 nån gång för att sen vakna till vid 6 tiden igen för att sen somna ungefär en halvtimma för att sen vakna när klockan ringde att gå upp vid ca 8 tiden. Hade en tid hos BM så det var bara att väcka lillkillen och göra sig iordning för att åka in för en koll. Var så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna. Väl där så fick vi vänta ett tag innan den BM vi skulle till kom och när hon väl kom så var Robin ganska trött på att sitta och vänta så Tomas och han gick ut i väntrummet igen och lekte med bilarna som han fått låna av en annan BM. Själv fick jag lägga mig på britsen efter att blodtrycket hade tagits, det såg bra ut. Hon mätte magen och jag hade vuxit en cm sen sist och hade nu ett SF mått på 36 cm, och sen skulle hon höra på lilla hjärtat och det var då allt började. Det började med att Ronja inte ville vara med alls när hon körde med grejen på magen, hon buffade och körde så det inte gick att få nån motagning alls med hennes hjärta men efter mycket om och men gick hon med på det med lite demonstration. BM kör och kör med grejen på magen och lyssnar tills hon säger att vi kör en kurva oxå bara för att vara på den säkra sidan. Hon springer iväg och kollar om det finns nåt rum ledigt för att ta CTG, utanför rummet sitter Tomas med Robin och undrar vad som händer och det ända jag kan säga just då är att jag ska få göra en kurva vet ju inte själv riktigt vad som gäller. Jag går bort mot rummet som CTG apparaten finns i och får där alla grejerna på mig för att läsa kurvan. Efter ett tag så kommer BM in igen och säger att det ser bra ut och att anledningen var att hon tyckte att hon hade hört en nedgång av hjärtljudet när hon lyssnade och att hon blev rädd för att det kunde vara nåt negativt. Fick sitta ett tag till med CTG nere på barnmorskemottagningen medan BM försökte att få tag på en läkare som kunde kolla kurvan när den hade gått klart. Hon kommer tillbaka efter ca 1-1,5 timmar och säger att vi ska upp på förlossningen för att göra en ordentlig kurva och för att läkaren ska göra en ordentlig koll. Åker upp till förlossningen och får sitta ner i väntrummet för att bara nån minut senare bli inkallad till ett rum där dom sätter på CTG och en del andra grejer, där får jag ligga i ca 1-2 timmar till tills en läkare kommer och säger att kurvan ser bra ut men att hon ville kolla UL för att se så det finns bra med fostervatten och så vill hon känna på livmodertappen. Efter att hon konstaterat att det finns tillräckligt med fostervatten och att Ronja mår bra så kollar hon tappen och säger sedan att hon vill rådfråga sin kollega och försvinner. Efter ca 30 minuter väntande kommer en annan BM in och säger att jag kan gå till väntrummet och vänta i stället för att dom behöver ha rummet så jag tar mina grejer och går ut och där sitter Tomas med en sovande Robin i soffan. Vi väntar väl kanske en 45 minuter innan läkaren kommer tillbaka och säger att hon vill att vi kommer tillbaka igen efter ca 1 timma för att göra ett nytt CTG för att utesluta att det värkligen är nåt fel. Så vi åker hem med Robin till mormor och morfar för att sedan åka in till förlossningen igen och får då prata med en jättetrevlig BM som visar oss till ett rum och direkt när vi ser vilket rum det är så får jag en klump i magen för det är samma rum som Lukas föddes i, hon frågar om det är ok med rummet men jag säger direkt att vi har negativa minnen därifrån så vi får gå in i rummet bredvid istället. Hon kopplar upp mig mot CTG:n igen och jag får nu ligga i ca 30 minuter innan hon kommer in och säger att kurvan ser jättebra ut men att hon vill att läkaren kollar på den oxå, vi väntar väl kanske en ca 5-10 minuter innan hon kommer tillbaka och säger att allt ser bara bra ut men att dom vill att jag kommer in och gör en kurva igen på torsdag bara för att ha koll så inte nåt negativt håller på att hända. Sen var det bara att åka hem. 

Har ju som jag skrev i början haft sammandragningar/värkar natten till idag och dom har hållt i sig under dagen och håller fortfarande på att komma till och från så vi får väl se om vi inte måste åka upp snart igen för att hon vill ut, det gör ingen för detta bök som detta medför vill jag inte vara med om mer...

Det var den lilla berättelsen jag hade att berätta idag, får se om jag kommer med annat skoj i morrn...